A–Ö-definitioner av nyckeltermer, var och en med hänvisning till sitt huvudämne. Posterna är ordnade efter den engelska termens begynnelsebokstav (A–Z), och den engelska termen visas inom parentes. Format (spec §13):

**Term** — enkel definition. *[Wikipedia](url)* (valfritt) — se Ämne N.N — Titel.

Denna ordlista väntar på granskning av en modersmålstalare i svenska.

A

ADKAR — En förändringsmodell med medvetenhet, vilja, kunskap, förmåga och förstärkning, utvecklad av Jeff Hiatt för Prosci. Wikipedia — se Ämne 5.8 — Organisationsförändring och införande.

Agil (Agile, agile software development) — Ett paraplybegrepp för angreppssätt för kontinuerlig programvaruleverans som levererar i små steg och lär av återkoppling, byggt på de värden och principer som kom överens om 2001. Wikipedia — se Ämne 1.3 — Agil programvaruutveckling.

Agilt lärande (Agile learning) — Att tillämpa agila projektmetoder, särskilt Scrum, på lärande: korta cykler som växlar mellan att lära och att göra, med en sponsor, en coach och ett team. Wikipedia — se Ämne 1.10 — Agilt lärande.

Agil ledning (Agile management) — Att tillämpa agila och lean-idéer på team- och projektledning, särskilt produktutveckling; en informell term, inte en standard. Wikipedia — se Ämne 1.9 — Agil ledning.

Det agila manifestet (Agile Manifesto) — Uttalandet från 2001 med fyra värdepar, skrivet av 17 yrkesverksamma i Snowbird, Utah. Wikipedia — se Ämne 1.1 — Det agila manifestet.

Agila principer (Agile principles) — De tolv principerna bakom det agila manifestet som preciserar dess värden i det dagliga arbetet. — se Ämne 1.2 — Agila principer.

AIOps — Att använda AI, maskininlärning och dataanalys av stora datamängder för att automatisera och förbättra IT-drift; definierades av Gartner 2016. Wikipedia — se Ämne 6.2 — AI inom IT-tjänstehantering.

Larm (Alert) — En notifiering till en människa, levererad som ett ärende, ett e-postmeddelande eller en personsökning. — se Ämne 3.10 — Övervakning och händelsehantering.

Tillgångsetikett (Asset tag) — En unik identifierare som fästs på eller registreras för en enhet så att den kan följas genom sin livscykel. — se Ämne 4.3 — Hantering av hårdvarutillgångar.

Tillgänglighet (Availability) — En tjänsts förmåga att göra det användare behöver när de behöver det, ofta uttryckt som en procentandel under en period. Wikipedia — se Ämne 3.11 — Tillgänglighet, kapacitet och prestanda.

B

Baslinje (konfiguration) (Baseline, configuration) — En överenskommen referenskonfiguration; när den väl är baslinjerad går ändringar genom formell kontroll. Wikipedia — se Ämne 4.4 — Konfigurationshantering.

Skuldfri efteranalys (Blameless postmortem) — En granskning som registrerar en incident, dess konsekvens, orsaker och åtgärder utan att skuldbelägga individer eller team. — se Ämne 3.2 — Incidenthantering.

Verksamhetskonsekvensanalys (Business impact analysis, BIA) — En metod för att identifiera och värdera hur störningar påverkar verksamheten och för att sätta återställningsprioriteringar. Wikipedia — se Ämne 3.12 — Hantering av tjänstekontinuitet.

C

Kapacitetsplanering (Capacity planning) — Att bestämma den kapacitet en organisation behöver för att möta förändrad efterfrågan; inom IT en synonym till kapacitetshantering. Wikipedia — se Ämne 3.11 — Tillgänglighet, kapacitet och prestanda.

Ändringsmöjliggörande (Change enablement) — ITIL 4-arbetssättet att se till att ändringar bedöms, auktoriseras och schemaläggs så att nyttiga ändringar går vidare säkert. — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

Andel misslyckade ändringar (Change fail rate) — Andelen driftsättningar som behöver omedelbar åtgärd, som en återställning eller en snabbrättning (DORA). — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

Ledtid för ändring (Change lead time) — Tiden för en ändring att gå från incheckad i versionshantering till driftsatt i produktion (DORA). — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

Chargeback — Att fakturera konsumenter, eller flytta kostnad till deras budget, för de tjänster de använder. — se Ämne 4.5 — IT-ekonomistyrning och FinOps.

COBIT — Ett ramverk från ISACA för IT-styrning och -ledning som kopplar verksamhetsmål till IT-mål. Wikipedia — se Ämne 2.7 — Ramverk och standarder för ITSM.

Kollektivt kodägande (Collective code ownership) — Ett Extreme Programming-arbetssätt där vem som helst i teamet får ändra vilken del av koden som helst. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

Praktikgemenskap (Community of practice) — En grupp som delar ett intresse eller en passion för något och lär sig göra det bättre genom att regelbundet interagera. Wikipedia — se Ämne 5.8 — Organisationsförändring och införande.

Konfigurationsobjekt (Configuration item, CI) — En komponent vars konfiguration följs, med attribut och relationer till andra objekt. Wikipedia — se Ämne 4.4 — Konfigurationshantering.

Konfigurationsdatabas (Configuration management database, CMDB) — En ITIL-term för en databas som lagrar konfigurationsobjekt och deras relationer. Wikipedia — se Ämne 4.4 — Konfigurationshantering.

Ständig förbättring (Continual improvement) — En pågående ansträngning att förbättra produkter, tjänster eller processer, i små steg eller genombrott. Wikipedia — se Ämne 3.15 — Ständig förbättring.

Kontinuerlig leverans (Continuous delivery) — Förmågan att släppa ändringar av alla slag på begäran, snabbt, säkert och uthålligt (DORA). Wikipedia — se Ämne 3.5 — Release- och driftsättningshantering.

Kontinuerlig integration (Continuous integration, CI) — Att ofta slå ihop arbete i ett gemensamt arkiv, med ett automatiskt bygge och test vid varje sammanslagning. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

Copyleft — En familj av öppen källkod-licenser som kräver att mottagare använder samma licens för åtminstone några delar av det de distribuerar. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

Kund och användare (ITSM) (Customer and user) — En kund betalar för eller beställer en tjänst; en användare använder den. De kan vara olika människor med olika behov. Wikipedia — se Ämne 2.1 — IT-tjänstehantering.

Cykeltid (Cycle time) — I Kanban, tiden från start till slut för en slutförd arbetspost. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

D

Dagligt scrum (Daily Scrum) — En daglig händelse på 15 minuter där utvecklarna granskar framsteg mot sprintmålet och planerar nästa dag. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Dataradering (Data erasure) — En metod som skriver över varje sektor på en lagringsenhet så att data inte kan återställas; vanlig borttagning tar bara bort pekare. Wikipedia — se Ämne 4.3 — Hantering av hårdvarutillgångar.

Skiktat försvar (Defense in depth) — Att lägga överlappande administrativa, logiska och fysiska kontroller i lager så att ett fel inte räcker. Wikipedia — se Ämne 3.13 — Informationssäkerhetshantering.

Definition av klart (Definition of Done) — Den kvalitetsstandard arbete måste uppfylla för att räknas som en del av ett Scrum-inkrement. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Definition av arbetsflöde (Definition of Workflow, DoW) — I Kanban Guide, teamets överenskomna beskrivning av sina arbetsposter, arbetsflödestillstånd, kontroll av pågående arbete, policyer och förväntade servicenivå. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Driftsättningsfrekvens (Deployment frequency) — Hur ofta driftsättningar sker (DORA). — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

DevOps — Integrationen och automatiseringen av programvaruutveckling och IT-drift, kännetecknad av delat ägarskap, arbetsflödesautomatisering och snabb återkoppling. Wikipedia — se Ämne 5.2 — DevOps.

Spridning av innovationer (Diffusion of innovations) — Everett Rogers teori om hur nya idéer sprids, med fem adoptionskategorier och fem egenskaper som påverkar adoptionens hastighet. Wikipedia — se Ämne 5.8 — Organisationsförändring och införande.

Disciplined Agile (DA) — En verktygslåda av processmål och alternativ, ägd av Project Management Institute sedan augusti 2019, som hjälper ett team att välja sitt arbetssätt. Wikipedia — se Ämne 1.8 — Skala agilt.

Drift (konfiguration) (Drift, configuration) — Skillnaden mellan systemets avsedda (deklarerade) tillstånd och dess faktiska (upptäckta) tillstånd. — se Ämne 4.4 — Konfigurationshantering.

E

Elektronikavfall (Electronic waste, e-waste) — Kasserade elektriska eller elektroniska enheter, inklusive föremål avsedda för återanvändning, återförsäljning, återvinning eller avyttring. Wikipedia — se Ämne 4.3 — Hantering av hårdvarutillgångar.

Nödändring (Emergency change) — En ändring som måste göras brådskande, till exempel för att återställa tjänsten, med påskyndad auktorisering. — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

Tjänstehantering för hela företaget (Enterprise service management, ESM) — Att tillämpa ITSM-verktyg och -idéer på andra verksamhetsområden som personal eller fastighetsdrift. Wikipedia — se Ämne 2.1 — IT-tjänstehantering.

Rättighet (Entitlement) — Vad en organisation får använda enligt sina avtal och licenser. — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

Felbudget (Error budget) — Den takt med vilken ett servicenivåmål får missas, använd för att vägleda releasebeslut. — se Ämne 3.7 — Hantering av servicenivåer.

Händelse (ITSM) (Event) — En tillståndsförändring som har betydelse för hanteringen av en tjänst. — se Ämne 3.10 — Övervakning och händelsehantering.

Extreme Programming (XP) — En agil metod som betonar ingenjörsarbetssätt som parprogrammering, testdriven utveckling och kontinuerlig integration. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

F

FinOps — Ett operativt ramverk och en kulturell praxis som maximerar affärsvärdet av teknik genom samarbete mellan ingenjörs-, ekonomi- och verksamhetsteam. — se Ämne 4.5 — IT-ekonomistyrning och FinOps.

FitSM — En familj av lättviktiga, fritt licensierade ITSM-standarder som växte fram ur det EU-finansierade projektet FedSM; organisationer kan inte certifieras som överensstämmande. Wikipedia — se Ämne 2.7 — Ramverk och standarder för ITSM.

Fyra dimensioner av tjänstehantering (Four dimensions of service management) — ITIL 4:s checklista: organisationer och människor; information och teknik; partner och leverantörer; samt värdeströmmar och processer. — se Ämne 2.5 — Fyra dimensioner av tjänstehantering.

De fyra gyllene signalerna (Four golden signals) — Latens, trafik, fel och mättnad: de signaler att bevaka för ett användarvänt system. — se Ämne 3.10 — Övervakning och händelsehantering.

Futurospektiv (Futurespective) — En framåtblickande gruppövning som föreställer sig möjliga framtider för att informera nuvarande beslut; motsvarigheten till ett retrospektiv. — se Ämne 6.1 — Teamsamtal.

G

Goodharts lag (Goodhart's law) — Talesättet att när ett mått blir ett mål upphör det att vara ett bra mått. Wikipedia — se Ämne 5.6 — Mått och mätning.

Styrning, risk och efterlevnad (Governance, risk, and compliance, GRC) — Ett helhetsgrepp om bolagsstyrning, riskhantering och regelefterlevnad. Wikipedia — se Ämne 5.7 — Styrning, risk och efterlevnad.

Skyddsräcke (Guardrail) — En gräns inbyggd i arbetets väg som håller det på rätt kurs utan att stoppa det, som en automatiserad policykontroll. — se Ämne 5.7 — Styrning, risk och efterlevnad.

Vägledande principer (ITIL) (Guiding principles) — Sju rekommendationer: fokusera på värde; börja där du är; gör framsteg iterativt med återkoppling; samarbeta och främja synlighet; tänk och arbeta helhetsorienterat; håll det enkelt och praktiskt; optimera och automatisera. — se Ämne 2.4 — Vägledande principer i ITIL.

H

Hallucination (AI) (Hallucination) — Ett AI-svar som innehåller falsk eller vilseledande information presenterad som fakta. Wikipedia — se Ämne 6.2 — AI inom IT-tjänstehantering.

I

Incident (Incident) — Ett avbrott eller potentiellt avbrott i en tjänsts tillgänglighet eller kvalitet. Wikipedia — se Ämne 2.1 — IT-tjänstehantering.

Incidentledare (Incident commander) — Den person som håller den övergripande bilden av en incident och samordnar svaret. — se Ämne 3.2 — Incidenthantering.

Inkrement (Increment) — I Scrum, ett användbart, verifierat steg mot produktmålet som läggs till alla tidigare inkrement. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Informationssäkerhet (Information security) — Att skydda information genom att minska informationsrisker; dess kärnmål är konfidentialitet, riktighet och tillgänglighet. Wikipedia — se Ämne 3.13 — Informationssäkerhetshantering.

Infrastruktur som kod (Infrastructure as code, IaC) — Att hantera och provisionera resurser genom maskinläsbara definitionsfiler, ofta förvarade i versionshantering. Wikipedia — se Ämne 4.4 — Konfigurationshantering.

ISO/IEC 20000 — En internationell standard för ledningssystem för IT-tjänstehantering, mot vilken en organisation kan certifieras. Wikipedia — se Ämne 2.7 — Ramverk och standarder för ITSM.

ISO/IEC 27001 — Standarden för ledningssystem för informationssäkerhet; organisationer kan certifieras mot den. Wikipedia — se Ämne 3.13 — Informationssäkerhetshantering.

Hantering av IT-tillgångar (IT asset management, ITAM) — Affärsarbetssätt som förenar ekonomiska, avtalsmässiga och inventeringsfunktioner för att stödja livscykelhantering och IT-beslut. Wikipedia — se Ämne 4.1 — Hantering av IT-tillgångar.

IT-tjänstehantering (IT service management, ITSM) — De aktiviteter en organisation utför för att utforma, bygga, leverera, driva och styra IT-tjänster som erbjuds kunder. Wikipedia — se Ämne 2.1 — IT-tjänstehantering.

ITIL — Ett ramverk av arbetssätt för IT-tjänstehantering och hantering av IT-tillgångar; certifiering gäller individer, inte organisationer. Wikipedia — se Ämne 2.2 — ITIL.

J

K

Kaizen — Kontinuerlig, stegvis förbättring, som spåras till förbättringsteam på Toyota 1936. Wikipedia — se Ämne 1.7 — Lean programvaruutveckling.

Kanban — En strategi för att optimera värdeflödet genom att visualisera arbetsflödet, begränsa pågående arbete och förbättra arbetsflödet. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Kunskapshantering (Knowledge management) — Att bearbeta kunskap för att uppnå organisatoriska mål: medvetenhet, lärande, samarbete och innovation. Wikipedia — se Ämne 3.9 — Kunskapshantering.

Känt fel (Known error) — Ett problem vars orsak har identifierats, vanligtvis med en tillfällig lösning registrerad. — se Ämne 3.3 — Problemhantering.

L

Large-Scale Scrum (LeSS) — Ett ramverk av Craig Larman och Bas Vodde som tillämpar Scrum på många team som arbetar med en produkt med en produktägare och en produktbacklogg. — se Ämne 1.8 — Skala agilt.

Lean coffee — Ett agendalöst, strukturerat möte där deltagarna bygger en agenda och röstar på ämnen; skapat i Seattle 2009 av Jim Benson och Jeremy Lightsmith. — se Ämne 6.1 — Teamsamtal.

Lean programvaruutveckling (Lean software development) — En anpassning av lean-tillverkning till programvara, formulerad som sju principer av Mary och Tom Poppendieck 2003. Wikipedia — se Ämne 1.7 — Lean programvaruutveckling.

Liftoff — Det inledande skedet av ett agilt projekt där ett team samordnar sig kring vision, mål, intressenter och en första plan. — se Ämne 6.1 — Teamsamtal.

M

Muda (slöseri) (Muda, waste) — Inom lean, aktivitet som inte tillför värde för kunden; Shingos sju slöserier är lager, överproduktion, överbearbetning, transport, rörelse, väntan och defekter. Wikipedia — se Ämne 1.7 — Lean programvaruutveckling.

N

Nettopromotorindex (Net promoter score, NPS) — Ett mått baserat på en fråga om sannolikheten att rekommendera: procentandelen promotorer minus procentandelen kritiker. Wikipedia — se Ämne 5.6 — Mått och mätning.

NIST AI Risk Management Framework — Ett frivilligt ramverk, släppt den 26 januari 2023, för att hantera risker från AI för individer, organisationer och samhälle. — se Ämne 6.2 — AI inom IT-tjänstehantering.

Normaländring (Normal change) — En ändring som behöver bedömning och auktorisering innan den går vidare. — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

O

Mål och nyckelresultat (Objectives and key results, OKR) — Ett ramverk för målsättning som parar ett mål med tre till fem mätbara nyckelresultat. Wikipedia — se Ämne 5.6 — Mått och mätning.

Öppen källkod (Open-source software) — Programvara vars källkod är offentligt tillgänglig och som får användas, studeras, ändras och distribueras under en öppen licens. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

P

Parprogrammering (Pair programming) — Två programmerare som arbetar med en uppgift vid en arbetsstation, en som skriver och en som granskar, med täta byten av partner. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

PDCA — Planera, göra, kontrollera, agera: en iterativ metod för att styra och ständigt förbättra processer och produkter. Wikipedia — se Ämne 3.15 — Ständig förbättring.

Tillåtande licens (Permissive license) — En öppen källkod-licens som inte kräver att härledda verk använder samma licens; exempel är BSD, MIT och Apache. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

PESTLE — En omvärldsanalys av politiska, ekonomiska, sociala, tekniska, juridiska och miljömässiga faktorer som påverkar alla fyra dimensioner. Wikipedia — se Ämne 2.5 — Fyra dimensioner av tjänstehantering.

Problem (Problem) — Den underliggande orsaken, eller misstänkta orsaken, till en eller flera incidenter. — se Ämne 3.3 — Problemhantering.

Produktbacklogg (Product Backlog) — I Scrum, en ordnad, föränderlig lista över vad produkten behöver; dess åtagande är produktmålet. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Produktägare (Product Owner) — I Scrum, den enda person som ansvarar för att maximera produktens värde och för att ordna produktbackloggen. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Produktägare (tjänsteägare) (Product owner, service owner) — Den person som ansvarar för värdet av en produkt eller tjänst och för att ordna dess backlogg. — se Ämne 5.5 — Produkt- och tjänsteägarskap.

Prompt — Den instruktion och det material som ges till en AI-assistent för en uppgift. Wikipedia — se Ämne 6.3 — AI-färdigheter och prompter.

Dragsystem (Pull system) — Ett arbetssätt där nytt arbete startar först när det finns kapacitet för det, skapat genom att begränsa pågående arbete. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Q

R

Mål för återställningspunkt (Recovery point objective, RPO) — Den acceptabla mängden datalatens: hur mycket dataförlust som är tolerabel. Wikipedia — se Ämne 3.12 — Hantering av tjänstekontinuitet.

Mål för återställningstid (Recovery time objective, RTO) — Den acceptabla tiden för att återställa en funktion efter en störning. Wikipedia — se Ämne 3.12 — Hantering av tjänstekontinuitet.

Refaktorering (Refactoring) — Att förbättra kodens design utan att ändra vad den gör. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

Förfrågningsmodell (Request model) — Ett återanvändbart mönster för en typ av serviceförfrågan: nödvändig information, godkännande, steg och förväntad tid. — se Ämne 3.6 — Hantering av serviceförfrågningar.

Retrieval-augmented generation (RAG) — Att låta en språkmodell konsultera externa källor innan den svarar, för att förankra dess utdata. Wikipedia — se Ämne 6.2 — AI inom IT-tjänstehantering.

Retrospektiv (Retrospective) — Ett teammöte, ofta efter en period av kontinuerlig programvaruleverans, som tittar på vad som gick bra, vad som kunde förbättras och hur lärdomarna tillämpas. Wikipedia — se Ämne 6.1 — Teamsamtal.

Riskregister (Risk register) — Ett register över identifierade risker med beskrivning, bedömning, ägare, behandling och status. — se Ämne 5.7 — Styrning, risk och efterlevnad.

Grundorsaksanalys (Root cause analysis, RCA) — En problemlösningsmetod för att hitta de grundläggande orsakerna till fel; en faktor är en grundorsak om dess borttagande förhindrar att problemet återkommer. Wikipedia — se Ämne 3.3 — Problemhantering.

S

Scaled Agile Framework (SAFe) — En uppsättning organisations- och arbetsflödesmönster för att skala lean- och agila arbetssätt, publicerad av Scaled Agile, Inc. Wikipedia — se Ämne 1.8 — Skala agilt.

Scrum — Ett lättviktigt ramverk av roller, händelser och artefakter som hjälper människor att skapa värde genom adaptiva lösningar på komplexa problem. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Scrum Master — I Scrum, ansvaret att etablera Scrum och hjälpa teamet och organisationen att förstå och tillämpa det. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Scrum of scrums — Ett lätt samordningsmöte där representanter för flera team delar framsteg och löser beroenden. — se Ämne 1.8 — Skala agilt.

Scrumban — En blandning av Scrum-händelser och Kanban-flöde. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Tjänstekatalog (Service catalog) — En kurerad samling av de tjänster en organisation erbjuder, var och en med en ägare, en beskrivning och hur man får hjälp. Wikipedia — se Ämne 3.8 — Hantering av tjänstekatalog.

Servicedesk (Service desk) — Den gemensamma kontaktpunkten mellan användare eller kunder och tjänsteleverantören, som hanterar incidenter och serviceförfrågningar. Wikipedia — se Ämne 3.1 — Servicedesk.

Tjänsteintegration och -hantering (Service integration and management, SIAM) — Ett angreppssätt för att hantera flera leverantörer och integrera dem i en enda, verksamhetsvänd tjänst. Wikipedia — se Ämne 3.14 — Leverantörshantering.

Servicenivåavtal (Service level agreement, SLA) — Ett avtal, vanligen ett bindande kontrakt, mellan en leverantör och en kund som definierar tjänsten, dess kvalitet och ansvar. Wikipedia — se Ämne 3.7 — Hantering av servicenivåer.

Förväntad servicenivå (Service level expectation, SLE) — I Kanban, en prognos för hur lång tid en arbetspost bör ta att flöda genom arbetsflödet, baserad på tidigare cykeltider; inget avtal. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Servicenivåindikator (Service level indicator, SLI) — Ett noggrant definierat kvantitativt mått på någon aspekt av den servicenivå som tillhandahålls. — se Ämne 3.7 — Hantering av servicenivåer.

Servicenivåmål (Service level objective, SLO) — Ett målvärde eller intervall för en servicenivå mätt av en SLI. Wikipedia — se Ämne 3.7 — Hantering av servicenivåer.

Serviceförfrågan (Service request) — En rutinbegäran om något en tjänst normalt tillhandahåller. Wikipedia — se Ämne 2.1 — IT-tjänstehantering.

Tjänstevärdekedjan (Service value chain) — Den operativa modellen i centrum av ITIL 4:s tjänstevärdessystem: planera, förbättra, engagera, utforma och övergå, skaffa/bygga samt leverera och stödja. — se Ämne 2.6 — Tjänstevärdekedjan.

Tjänstevärdessystemet (Service value system, SVS) — ITIL 4-modellen för hur vägledande principer, styrning, tjänstevärdekedjan, arbetssätt och ständig förbättring gör efterfrågan och möjlighet till värde. — se Ämne 2.3 — Tjänstevärdessystemet i ITIL.

Showback — Att visa konsumenter vad de använder och vad det kostar utan att fakturera dem. — se Ämne 4.5 — IT-ekonomistyrning och FinOps.

Site reliability engineering (SRE) — En disciplin som tillämpar programvarutekniska metoder på drift för att förbättra tillgängligheten och prestandan hos stora tjänster. Wikipedia — se Ämne 5.3 — Site reliability engineering.

Färdighet (AI) (Skill) — Ett återanvändbart paket med kunnande för en sorts uppgift: en katalog med en SKILL.md-fil vars beskrivning säger när den ska användas. — se Ämne 6.3 — AI-färdigheter och prompter.

Hantering av programvarutillgångar (Software asset management, SAM) — Ett affärsarbetssätt för att hantera och optimera inköp, driftsättning, underhåll, användning och avyttring av programvara. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

Programvarumaterialförteckning (Software bill of materials, SBOM) — En förteckning över de komponenter som används för att bygga en programvaruartefakt, inklusive öppen källkod och proprietära delar. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

Programvarans leveranskedja (Software supply chain) — De komponenter, bibliotek, verktyg och processer som används för att utveckla, bygga och publicera en programvaruartefakt. Wikipedia — se Ämne 4.2 — Hantering av programvarutillgångar.

Sprint — I Scrum, en fast tidsram på en månad eller mindre inom vilken alla andra händelser sker. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Sprintmål (Sprint Goal) — Det enda målet för en Scrum-sprint; åtagandet för sprintbackloggen. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Sprintretrospektiv (Sprint Retrospective) — Scrum-händelsen där teamet granskar hur det arbetade och planerar förbättringar. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Sprintgenomgång (Sprint Review) — Scrum-händelsen där teamet visar inkrementet för intressenter och justerar produktbackloggen. Wikipedia — se Ämne 1.4 — Leveransprognoser och planeringsmått.

Standardändring (Standard change) — En lågrisk-, väl förstådd ändring som följer ett dokumenterat förfarande och är förgodkänd. — se Ämne 3.4 — Ändringsmöjliggörande.

Tillämplighetsförklaring (Statement of Applicability) — I ISO/IEC 27001, dokumentet som motiverar vilka kontroller i bilaga A en organisation tar med och utelämnar. Wikipedia — se Ämne 3.13 — Informationssäkerhetshantering.

Leverantörsrelationshantering (Supplier relationship management, SRM) — Systematisk bedömning av leverantörers styrkor, prestanda och förmågor, som samordnar interaktioner genom relationens livscykel. Wikipedia — se Ämne 3.14 — Leverantörshantering.

Hållbar takt (Sustainable pace) — Ett Extreme Programming-arbetssätt (också en agil princip) att undvika regelbunden övertid så att människor förblir effektiva under år. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

T

Tyst kunskap (Tacit knowledge) — Kunskap som är internaliserad och ofta inte medvetet känd, och därför svår att skriva ned. Wikipedia — se Ämne 3.9 — Kunskapshantering.

Teknisk skuld (Technical debt) — Den framtida kostnaden för omarbete orsakad av att välja en snabb lösning nu i stället för en bättre. Wikipedia — se Ämne 1.2 — Agila principer.

Testdriven utveckling (Test-driven development, TDD) — Att skriva ett fallerande test först och sedan precis så mycket kod att det klarar testet. Wikipedia — se Ämne 1.6 — Extreme Programming.

De tre vägarna (The Three Ways) — Gene Kims tre principer för DevOps: flöde, återkoppling samt ständigt lärande och experimenterande. — se Ämne 5.2 — DevOps.

Genomflöde (Throughput) — I Kanban, antalet arbetsposter som slutförs under en period. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Toil — Operativt arbete som är manuellt, repetitivt, automatiserbart, taktiskt, utan bestående värde och växer linjärt med tjänsten (SRE-bruk). — se Ämne 5.3 — Site reliability engineering.

U

Stödjande avtal (Underpinning contract) — I ITIL-ordförråd, ett avtal med en extern leverantör som stöder ett servicenivåavtal. — se Ämne 3.14 — Leverantörshantering.

Enhetskostnad (Unit cost) — Kostnad dividerad med ett verksamhetsmått som transaktioner, användare eller tjänster. — se Ämne 4.5 — IT-ekonomistyrning och FinOps.

V

Värdeström (Value stream) — En särskild uppsättning aktiviteter som skapar och levererar en viss tjänst eller produkt till kunder; en väg genom tjänstevärdekedjan. — se Ämne 5.4 — Värdeströmshantering; även Ämne 2.6 — Tjänstevärdekedjan.

Värdeströmshantering (Value stream management) — Att hantera arbetsflödet över alla team i en värdeström med gemensamma mått, en namngiven ägare och regelbunden granskning. Wikipedia — se Ämne 5.4 — Värdeströmshantering.

Värdeströmskartläggning (Value stream mapping) — En teknik som visar varje steg från förfrågan till levererat värde med arbetstid och väntetid, använd för att hitta slöseri. Wikipedia — se Ämne 1.7 — Lean programvaruutveckling.

Värdeströmskartläggning (Value-stream mapping) — En lean-teknik som kartlägger nuvarande och framtida lägen för de steg som tar en produkt eller tjänst till kunden, med tid och volym i varje skede. Wikipedia — se Ämne 5.4 — Värdeströmshantering.

W

Vattenfallsmodellen (Waterfall model) — Ett planstyrt angreppssätt som slutför varje fas av ett projekt innan nästa börjar. Wikipedia — se Ämne 1.3 — Agil programvaruutveckling.

Pågående arbete (Work in progress, WIP) — Antalet poster som påbörjats men inte slutförts; att begränsa det skapar ett dragsystem. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Arbetspostens ålder (Work item age) — I Kanban, tiden som förflutit sedan en ofärdig post påbörjades. Wikipedia — se Ämne 1.5 — Kanban.

Gräns för pågående arbete (Work-in-process limit) — Ett tak för hur många poster som kan finnas i ett steg av ett arbetsflöde åt gången. — se Ämne 5.4 — Värdeströmshantering.

Tillfällig lösning (Workaround) — Ett sätt att minska eller undvika konsekvensen av en incident eller ett problem utan att ta bort dess orsak. — se Ämne 3.3 — Problemhantering.

Arbetsöverenskommelse (Working agreement) — En kort uppsättning regler ett team skriver för sig självt om hur det ska arbeta tillsammans. — se Ämne 6.1 — Teamsamtal.

X

Y

Z